Ansök om plats - steg för steg
Steg 1. Kontakta din kommun
För att ansöka om en plats på äldreboende behöver du ett biståndsbeslut. Mer information om hur du går tillväga får du genom att vända dig till din kommun eller besöker kommunens webbplats. Om du hör av dig till kommunen ber du att få prata med en biståndshandläggare inom äldreomsorg, som är den person som hanterar ansökningar. I en del kommuner kan du också fylla i ett formulär på kommunens webbplats.
Steg 2. Träffa din handläggare
Träffa biståndshandläggaren och berätta om dina önskemål och behov. Handläggaren utreder tillsammans med dig vad du behöver hjälp med. Du får också hjälp att fylla i ansökan som lämnas in för utredning. Utredningen består av att samla in uppgifter om till exempel dina behov, mål och livssituation. Utredaren fångar alltså upp din uppfattning om hur dina behov kan tillgodoses. Arbetet med att samla in, analysera och väga samman olika uppgifter syftar till att skapa ett allsidig, relevant och tillförlitligt underlag för kommunens beslut. I utredningsarbetet ingår även att formulera konkreta mål för insatsen.
Steg 3. Lämna in ansökan
Lämna in en ansökan om plats på äldreboende. En ansökan kan vara skriftlig eller muntlig. Biståndshandläggaren hjälper dig att fylla i ansökan som lämnas in för utredning. Ansökan görs alltid hos kommunen, men vi kan alltid bistå och ge råd.
Steg 4. Beviljat beslut
Beslut enligt Socialtjänstlagen, SoL, är skriftliga och innehåller uppgifter om vem eller vilka som har varit föredragande och vem eller vilka som har medverkat vid den slutliga handläggningen. Om ett beslut har rättats eller ändrats ska rättelsen eller ändringen dokumenteras med uppgift om vem som har gjort den och när.
Det brukar ta två till fyra veckor från första kontakten med kommunen tills dess att beslut om äldreboende fattas.
Steg 5. Underrättelse
En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt informera den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Ett beslut som helt eller delvis innebär avslag på ansökan får överklagas. Beslut enligt SoL överklagas till förvaltningsrätten.
Steg 6. Välj Norlandia
När du har fått biståndsbeslut får du ett erbjudande om plats eller väljer du själv boende om din kommun har valfrihet. Innan du väljer utförare kan du höra av dig till oss för att få mer information om vad vi kan göra för dig.
Äldreförsörjningsstöd, bostadstillägg & dubbla boendekostnader
Om du har låg pension så kan du ansöka om äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Det är Pensionsmyndigheten som handlägger och eventuellt beviljar din ansökan. För mer information, besök pensionsmyndighetens hemsida här.
Om du inte har hunnit avveckla din nuvarande bostad när du flyttar in på ett äldreboende, har du möjlighet att ansöka om avgiftsreducering under en period. Det är din kommun som handlägger och eventuellt beviljar din ansökan. För mer information, kontakta din kommun.
Att välja äldreboende
Olika kommuner erbjuder olika möjligheter för dig att välja vilket äldreboende du vill bo på. I en del kommuner gäller lagen om valfrihet och här väljer du själv boende om du beviljas plats. Du kan välja bland de boenden som har avtal med din kommun. Vissa kommuner accepterar även boenden som är belägna i andra kommuner.
Om din kommun inte har valfrihet kan du ändå ha önskemål, och utvärdera noga om du tror att du kommer att trivas på det boende som du blir erbjuden plats på innan du tackar ja.
Så bedömer du kvalitet
Att mäta kvalitet i äldreomsorgen är komplext och innefattar många olika delar, till exempel vårdkompetens, personalens bemötande, metoder för uppföljning och lokalernas utformning. Det yttersta ansvaret för att verksamheter håller god kvalitet ligger hos din kommun.
Privata utförare har normalt högre krav att leva upp till från kommuner och myndigheter än kommunala verksamheter och granskas oftare av till exempel Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Vanliga frågor & svar
Har jag rätt att välja äldreboende?
Val i kommuner med valfrihet
I de flesta kommuner som har valfrihet får du möjlighet att välja och rangordna flera alternativ. När du har gjort ditt val meddelar du din biståndshandläggare. Du kan inte garanteras plats på det boende du önskar eftersom det kanske inte finns lediga platser eller att det står fler personer i kö. Då kan kommunen föreslå en annan plats till dig. Du har rätt att tacka nej till den platsen och stå kvar i kön till de boenden som du valt. Du kan också tacka ja men stå kvar i kö för att sedan flytta en gång till om en plats blir ledig. Kommuner som tillämpar valfrihet ska i största möjliga utsträckning tillgodose dina önskemål.
I kommuner som inte har valfrihet
Du har rätt att ha önskemål även i kommuner som inte tillämpar valfrihet.
När kan jag flytta in?
När du har beviljats en plats på ett äldreboende ska beslutet verkställas direkt. Det innebär att du ska bli erbjuden plats och kunna flytta in förhållandevis omgående. Om IVO anser att kommunen inte verkställt sina beslut på ett korrekt sätt så kan kommunen bli skyldig att betala böter.
Om du inte får plats
Det händer att en kommun inte har någon ledig plats på ett äldreboende och att du får vänta på att flytta. Vissa kommuner har avtal med äldreboenden utanför den egna kommunen, som du kan ha rätt att välja eller som kan lösa en situation med platsbrist. Kommunerna kan också köpa enstaka platser på andra boenden för att lösa situationen.
Rätt att tacka nej
Om du erbjuds en plats på ett boende som du inte vill flytta till kan du alltid tacka nej. Din rätt att få en plats ska inte påverkas och kommunen måste i ett sådant fall erbjuda dig en annan plats så snart de kan.
För att få en uppfattning om läget i din kommun kan du alltid fråga biståndshandläggaren:
1. Hur lång är förväntad väntetiden?
2. Om jag tackar nej, hur påverkar det min väntetid?
3. Finns det möjlighet att ordna en plats utanför kommunen om det inte finns lediga platser här?
Kan jag ansöka om boendeplats i en annan kommun?
Du kan enligt lag ansöka om plats på äldreboende i vilken kommun du vill. Du vänder dig då till den kommun dit du vill flytta. Kommunen är skyldig att behandla din ansökan på samma sätt som om de fick en ansökan från en person som redan bor i kommunen.
Valbara äldreboenden i en annan kommun
Äldreboenden kan vara valbara trots att de ligger i en annan kommun. Om du redan har fått ett biståndsbeslut om äldreboende i din kommun kan du bli erbjuden plats på äldreboenden i kommunen som du vill flytta till om det finns avtal mellan kommunerna eller med enskilda boenden där.
Vad kostar det att bo på äldreboende?
Att bo på äldreboende med heldygnsomsorg innebär att du betalar tre utgifter:
- omsorgsavgift
- hyra
- måltider
Omsorgsavgift
När du bor på äldreboende betalar du en avgift för den vård och omsorg du får. Avgiften är densamma oavsett om boendet drivs i kommunal eller privat regi. Avgiften varierar dock mellan olika kommuner.
Omsorgsavgiften beräknas individuellt baserat på din inkomst och eventuella bidrag. Om du inte vill lämna inkomstuppgifter så görs ingen beräkning. Då får du istället betala maxtaxa.
Maxtaxa
Du betalar aldrig mer än maxtaxan som för närvarande ligger på 2 139 kr per månad (2021). Beloppet är detsamma i hela landet.
Förbehållsbelopp
Efter att skatt, bostadskostnad och omsorgsavgift ska du ha kvar minst 5 373 kronor per månad (2021) om du är ensamboende och 4 540 kronor (2021) vardera för samboende. Om du inte har kvar det beloppet så reduceras din omsorgsavgift (förbehållsbelopp).
Hyra
Hyran för din lägenhet på äldreboendet fastställs enligt hyreslagen på marknadsmässiga grunder och enligt bruksvärdesprincipen och kan prövas av hyresnämnden. Hyran varierar beroende på bostadens storlek och standard.
Måltider
I måltidsavgiften ingår oftast frukost, lunch, middag samt mellan- och kvällsmål. När du är bortrest eller på sjukhus reduceras måltidsavgiften.
Bostadstillägg för äldre
För äldre finns möjlighet till ett skattefritt tillägg på den allmänna pensionen som kallas bostadstillägg för att personer med lägre pension ska kunna klara av sin hyra. För att få bostadstillägg måste du vara över 65 år och ta ut hela din pension, inklusive eventuell premiepension. Om du bor på ett äldreboende kan du också ansöka om bostadstillägg.
Vilka olika sorters äldreboende finns det?
Det finns två sorters äldreboende
Somatik
Den vanligaste formen av äldreomsorg inriktar sig på somatisk vård och omsorg. Det betyder att man behandlar fysiska sjukdomar eller vanligt åldrande och innebär i praktiken att man behandlar äldre som till exempel inte har orken att utföra saker själva eller människor som har haft stroke eller annan sjukdom som påverkar välbefinnandet och förmågan att klara sig själv. Det kan också vara enklare form av fysisk sjukdom som gör att du befinner dig i denna omsorg, till exempel diabetes eller kol.
Oftast är det lite piggare äldre som befinner sig i denna typ av äldreomsorg.
På en somatisk avdelning jobbar sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, städare, kökspersonal och olika chefer. De boende får hjälp med till exempel mediciner och man har ofta en egen kontaktperson.
Demens
Demens orsakas av skador i hjärnan och yttrar sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Normalt försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra kognitiva funktioner som kan påverkas negativt. Oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. Sammantaget leder symptomen till att personen har svårt att klara sin tillvaro utan stöd från omgivningen.
Det finns flera olika typer av demensdiagoser, till exempel Alzheimers sjukdom, Lewy Bodys sjukdom, frontallobssjukdom eller vaskulär sjukdom. Den allra vanligaste är Alzheimers. Vissa boenden har platser särskilt avsedda för personer med vissa typer av demensdiagnoser, till exempel boenden för yngre personer med demens eller frontallobsdemens.
Personer med demenssjukdom kan antingen erbjudas plats på ett särskilt boende med enbart demensplatser eller på en demensavdelning på ett vanligt äldreboende. Här är verksamheten inriktad på de speciella förutsättningarna som råder när man har en demensdiagnos. Personalen har rätt utbildning och aktiviteter, måltidssituationer och boendemiljö är utformade för att passa personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
Vilken uppgift har biståndshandläggaren?
Biståndshandläggaren har hand om ditt ärende hos kommunen. Det är alltså i samverkan med biståndshandläggaren som du hittar lösningar för din vardag. Du kan be om att byta handläggare om du skulle vilja det.
Biståndshandläggaren ska alltså hjälpa dig med hur olika typer av stöd fungerar och svara på alla möjliga frågor om kommunens äldreomsorg. Biståndshandläggaren ska också vägleda dig till en bra lösning för just dig, utan påverka ditt beslut om vilket boende du vill bo på.
Den andra uppgiften som biståndshandläggaren har är att utreda ditt behov av stöd från kommunen och hjälpa dig att göra en ansökan. Utredningen av dina behov sker genom samtal med dig och kanske närstående under ett möte i ditt hem. Mötet ligger till grund för den ansökan som du sedan lämnar in tillsammans med till exempel läkarintyg eller samtal med andra som känner dig. Biståndshandläggare har givetvis tystnadsplikt.
Biståndshandläggaren tar sedan beslut om vilket stöd du ska få från kommunen. Handläggarens ska i största möjliga mån tillmötesgå dina önskemål. Men för att få stöd måste du ha behov som inte kan tillgodoses på annat sätt än via kommunen.
Vilket ansvar har kommunerna?
Äldreomsorgen är ett kommunalt ansvar som regleras av Socialtjänstlagen (SoL). Lagen säger att kommunerna ska verka för att äldre människor kan leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Kommunal äldreomsorg innefattar bland annat hemtjänst, ledsagarservice, anhörigstöd, dagverksamheter och äldreboenden.
Eftersom kommunerna är olika kan skilja sig åt mellan kommunerna hur omsorgen ser ut. Kommunerna har olika riktlinjer och budgetramar, och utbudet av service kan se olika ut. I en del kommuner finns det ett stort urval privata utförare vid sidan av de kommunala, i andra kan det råda full valfrihet, i andra inte. Ungefär 20 procent av äldreomsorgen utförs av privata alternativ.
Ansökan om en plats på ett äldreboende görs alltid hos kommunen. Också i kommuner med full valfrihet. För att beviljas en plats behöver dina omvårdnadsbehov normalt vara så stora att de inte kan tillgodoses av hemtjänst. De som bor på äldreboenden är med andra ord ofta äldre med omvårdnadsbehov. Många äldreboenden har också lägenheter/enheter för äldre med demenssjukdom.
Det är kommunen som beviljar och subventionerar en plats på äldreboenden. Men boendet kan drivas av antingen av kommunen själv eller av ett företag som har avtal med kommunen. Kostnaden är den samma.